Men dödssiffran är alltså mer än tio gånger högre i Sverige än i Israel. Israel har en stor grupp exceptionella människor som är svårare att drabbas av viruset, vilket kan bero på att de är fattigare, mer trångt och arbetslösa än andra israeler. Dessa är ultraortodoxa judar, som utgör cirka tolv procent av landets befolkning. Jag har hört ett rykte om att samma sak gäller svensk expost, även om det inte pratas om eftersom problemet är tabu.
När jag pratar med människor i Koronorden klagar nästan alla - som vågar säga något - över hur skamligt oförberett Sverige var, beroende på årtionden av ljus med extrema lager och annat. De klagar också över oförmågan och förseningen som myndigheterna och politikerna har visat sedan viruset introducerades. Detta är kanske inte en slump, utan tvärtom vad som kan förväntas av Sverige.
Nej, nu har den levande svensken upplevt något annat än stadsförbättringar på social nivå, även om personliga svårigheter naturligtvis har påverkat många. Inga större kriser har inträffat.
Svenskarna misslyckades i känslan av att vi hade ödet, vår egen vaksamma ängel som skyddar oss för allt ont, så att ingen allvarlig motgång kunde hemsöka oss. Det heter pride, och han sa att vi, som cricket, kan spela istället för att oroa oss för imorgon. Att spela innebär att göra det som känns bra just nu, men inte skapa trygghet för framtiden. Det senaste regleringsbrevet från socialminister Lena Hallengren till Folkhälsomyndigheten är ett illustrativt exempel.
Där får myndigheten tretton nya uppdrag med en politiskt korrekt touch. Det kommer att genomföra EU: s Tobaksdirektiv. För Israel har fara alltid varit till hands. Under hela sin existens har landet varit omgivet av fiender med avsikt att radera den judiska staten. I kulturvärlden är Miran representerad i flera genrer. När barnen var små brukade jag sjunga om Johnta Myra, som kämpade mot kullen.
Sammanställning och disciplin är också temat för den grekiske poeten Aisopos B. R. fabel om myror och en gräshoppa, där myror av myror framhävs. Om vi går till Bibeln är versen om myror en av de mest kända ordspråken i ordspråken: gå till myran, du är en skosnöre, lära av den och bli klok. Tillsammans med Miran räknas också tre andra djur: en skärgrävning, en ödla och en gräshoppa, som får lite hämnd här.
Balladen om de fräcka myrorna måste verkligen nämnas i detta sammanhang, och vi kan alla vara överens om att det är dumt att slåss med tuggummi. Rädslan för att hitta myror i köket är inte bara hygien, men det har också rötter, jag tror att det har rötter. Myrorna i rummet blev förvånade över tanken på anmälan - något hemskt kunde hända.
Men också den våldsamma träskstacken var dålig och kunde leda till att våldsarbetaren själv blev hemlös. Kanske är det inte något som skrämmer orimliga människor som tycker om att slå myrstackar, men att vara rädd för djur och natur är något som måste skärpas för alla generationer. De kommer ut ur staplar, hål, träd och parader målmedvetet. Vad kan vi lära av en myra? Kanske är det bara att sitta på en stenmur och meditera över livet.