Anbudsgivarna bör vara medvetna om att förfarandet för offentliga avtal avviker från det som används på den privata marknaden. Svensk upphandlingslagstiftning bygger till stor del på EU-lagstiftning och EU-direktiv har implementerats i form av följande lagar: Lagen om offentlig upphandling Luf Upphandlingslag i lagen om upphandling inom området skydd och säkerhet för koncessioner Luk lag, om offentlig upphandling Lu är en lag som vanligtvis är tillämplig.
Lagen gäller för all offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster som inte omfattas av vare sig LUF eller LUFS, inte heller med något särskilt undantag som gäller för enskilda inköp.
De som ansöker om skyldigheten är fördragsorganen och avtalsenheterna. Fördragsmyndigheterna är statliga och kommunala myndigheter, offentliga företag, kommunala och vissa statliga företag och andra företag. Avtalsorganisationer är statliga och kommunala organ som bedriver verksamhet inom försörjningssektorerna, företag som bedriver sådan verksamhet och där avtalsorgan utövar ett kontrollerande inflytande på och företag som bedriver verksamhet inom försörjningssektorerna med stöd av exklusiva rättigheter eller särskilda rättigheter av fältet Tröskelvärden är beloppsgränser som avgör om nationella förordningar eller förordningar som kontrolleras av direktivet ska följas.
Olika regler gäller beroende på om inköpsvärdet överstiger eller understiger ett visst tröskelvärde. Tröskelvärdena ses över vartannat år. För köp som är mindre än den så kallade direktköpsgränsen bör köp inte annonseras. Detsamma gäller om det finns ett undantag från reklamskyldigheten. Då kan du göra direkta inköp. Direkta inköp kan vara obehöriga om de upphandlande myndigheterna köper en produkt, tjänst eller byggkontrakt från en leverantör utan att följa förfarandereglerna i upphandlingslagstiftningen och det inte finns något tillämpligt undantag från reklamskyldigheten.
För all offentlig upphandling gäller följande grundprinciper: icke-diskriminering principen om icke-diskriminering säkerställer att leverantörer förbjuds att diskriminera på grund av sin nationalitet, till exempel nationalitet, institution eller land. Till exempel kan fördragsorganen inte kräva att endast svenska företag kan lämna anbud.
Vinnaren av köpet väljs utifrån ett av tre kriterier: det bästa förhållandet mellan pris och kvalitetsvärde. det kan aktiveras. Lagen gäller myndigheter och annan verksamhet som finansieras med offentliga medel.
Förutom kommuner, landsting och statliga myndigheter innebär detta också statligt ägda företag, liksom några andra organisationer som ligger nära dem. Undantag görs dock för vissa former av kommersiell och annan verksamhet.
Dessutom behandlar lagen olika typer av inköp på olika sätt. Tillsynsmyndigheten är Konkurrensverket, den tidigare tillsynsmyndigheten var rådet för offentlig upphandling. Rådgivning om hur lagen ska tillämpas ges av Upphandlingsmyndigheten tidigare, liksom nou. De närliggande lagarna [redigera wikit text] för myndigheter och organisationer inom försörjningssektorerna, vatten, energi, transport och vissa posttjänster gäller istället upphandlingslagen inom försörjningssektorerna, som är något mindre detaljerad och har högre trösklar.
I år infördes lagen om köp av koncessioner, som beskriver köpet när en leverantör ges rätt att använda byggnadsarbeten eller tjänster som ett kontrakt är associerat med.