Gruvan påverkar bland annat den biologiska mångfalden och vattenresurserna i området. Dessutom påverkas människor som bor i området och arbetar inom gruvsektorn - både i Sverige och i andra länder. Några av de negativa konsekvenserna av gruvan är oåterkalleliga, eftersom de förblir inom överskådlig framtid. Metaller är idealiska för bearbetning samtidigt är metaller idealiska för cykeln eftersom de, till skillnad från många andra material, inte förlorar kvalitet när de används, är jordade, smälta eller upplösta.
Eftersom metaller är element kan de återanvändas om och om igen och samtidigt återställa sina ursprungliga egenskaper. Således finns det en stor potential för återvinning och återvinning av metaller. Metaller som järn och koppar har redan återvunnits i stora mängder idag, men kobolt, litium och vanadin återvinns inte alls. Men enligt en ny rapport från naturföreningen är metaller en ändlig resurs med oändlig potential, och det finns stor potential att öka utnyttjandet av fler metaller.
Men på flera nivåer behövs policyer och verktyg för att skapa lönsam metallåtervinning. Idag tenderar återvunnet material av många metaller att vara dyrare än metall som utvinns genom gruvdrift. Det finns också ett antal andra hinder för återvinning. Till exempel bristen på kunskap om kvaliteten på återvunnet material och att produkterna inte är avsedda för återvinning.
Vad används kobolt, litium och vanadin för? Kobolt är huvudkomponenten i de flesta litiumjonbatterier som används i mobiltelefoner, datorer och elfordon.
Litium är också en viktig komponent i litiumjonbatterier, men används i allt från legeringar till Läkemedel och tvålar. Litium kan också användas i redoxbatterier för storskalig energilagring, en teknik som är under utveckling. Vanadin används främst i legeringar med stål för att göra det svårare. Teknikutvecklingen sker i de så kallade redax vanadin-batterierna för storskalig energilagring av elektrisk energi från bland annat SoL-och vindkraft.
Föreningen för naturvård anser således att det inte är slöseri med resurser att återvinna de kritiska metaller som är nödvändiga för övergången till ett samhälle utan fossiler och rimmar starkt med tanken på ett cirkulärt samhälle. Föreningen för naturvård föreslår att det i första hand är nödvändigt att utvinna en sådan hierarki av mineraler, där gruvindustrin trots allt kommer in, och att behålla metaller och andra mineraler i första hand.
Dessa mineraler är ofta kända för sin metalliska glans och färg, de är också betydligt tyngre än vanlig sten, och när det gäller magnetit, mycket magnetisk. I vissa typer av malm bildar malmmineralen en massiv malmkropp, ofta med en skarp gräns mot de omgivande sidobergen. I andra typer av malm ser de ut som en tunn impregnering i vanlig sten eller sitter i tunna vener och sprickor som tränger in i berget.
Sådan malm saknar vanligtvis en skarp gräns mot de omgivande sidobergen, i stället blir metallnivåerna gradvis lägre på sidorna. Järn och aluminium. Även om järn och aluminium är vanliga beståndsdelar i jordskorpan, kan de inte extraheras effektivt från vanliga stenar, men de måste extraheras från speciella malmkroppar. Järn extraheras från hematit eller magnetitjärn, aluminium från bauxit.
Bauxit är en blandning av järn-och aluminiumoxider och hydroxider, som bildas i väderbitna bergarter rik på aluminium i en tropisk miljö. Guld och silver ädelmetaller silver och guld finns endast på mycket små nivåer i jordskorpan, och även i många malmer visas de bara på låga nivåer och extraheras som produkter under gruvdrift. Silver finns ibland i små mängder tillsammans med blymalm, till exempel i salah, guld tillsammans med kopparmalm, till exempel i Falun, Boliden, Aitika.
Endast i starka koncentrationer bildar dessa metaller sitt eget mineralsilver eller förekommer i fast form, som rent metalliskt silver eller guld. De historiska Kongsberg silvergruvorna i södra Norge är kända för stora och ofta märkligt formade prover av massivt silver. De olika typerna av malmbildning som är förknippade med magmatismens metaller kan koncentreras genom både magmatiska och metamorfa och sedimentära processer.
En del järnmalm, troligen bland annat Kirunammalm, liksom malmkroppar med titan, vanadin, krom, nickel eller platina, kan bildas genom direkt kristallisering av malmmineralen från magma. I många fall samlas de sedan efter sin vikt i botten av magen och bildar lager i den härdade magmatiska berget. Annars är det ofta möjligt att koncentrera metaller på hydrotermiska lösningar av heta vattenlösningar, som antingen kan erhållas direkt från maggan eller består av grundvatten som värms upp av underkroppen i magen och som läcker ut metaller från den omgivande berggrunden.
Metallerna kan sedan staplas i ett knäckt berg ovanför magma intrad.Detta gäller till exempel flera stora fall av koppar, molybden och tenn i Anderna och klippiga bergen, som bildar malmer av en så kallad porfyr-koppar andra typer av malm bildas när lösningar faller i kalksten i miljön, de så kallade snögubbarna appliceras på viss kopparmalm i Bergslagen och i Oslo-området.
Ibland distribueras bly, zink, silver och guld i kvarts-eller kalcitpassager längs felsprickor på stora avstånd från Magmas inträde, i vissa fall utan någon uppenbar koppling till magmatisk aktivitet. I de senaste fallen kan de lösningar som bildar malmen ha bildats genom omvandling av berggrundens metamorfa processer, eftersom vatten kan frigöras från berggrunden genom uppvärmning.
Bildning av vulkanisk malm på havsbotten den vanliga typen av malm är sulfidmalm med koppar, bly, zink, silver och guld, som har isolerats i samband med vulkanism på havsbotten. Stora mängder havsvatten cirkulerar i sprickor i berggrunden, värms upp under den underliggande magman och absorberar metaller från berget.
När vatten rinner ut till havsbotten staplas metallerna upp och bildar en malmkropp i form av en lins, som är inbäddad i det omgivande sedimentet. Flera exempel på sådan kontinuerlig hydrotermal malmbildning, så att svarta rökare har upptäckts under de senaste åren, har hittats längs Mittoceanas rygg. Om malmbildning sker i en vulkanisk ö, kan den bevaras, varje vecka och deformeras med omgivande vulkaniska och sedimentära bergarter och införlivas i jordens kontinentala skorpa.
Det mesta av malmen i Bergslagen och Skellefteåkern formades troligen på detta sätt, liksom en del malm i de högre delarna av bergskedjan, till exempel Stekenjokk. Många järnmalmer har också bildats av sediment på havsbotten, såsom kalk från Berglan-kalk eller järnmalm med kvartsgolv. I princip en skiss av bildandet av malm genom utfällning av metaller från heta lösningar som strömmar ut på havsbotten i vulkaniskt aktiva områden.
Metallvikning kan också uppstå längs sprickor nerför berget. Ett infällt foto på en aktiv sida. I grund och botten en skiss med en profil genom berggrunden som visar hur motsvarande typer av malm ser ut efter att kon har vikts och deformerats, och sedan dess har de ovannämnda bergen förstörts. Malmkroppar i svart. Således växer många av våra svenska malmer fram idag.
Malmbildning utan magmatism vissa typer av malm bildades genom utfällning från heta vattenlösningar utan någon uppenbar koppling till magmästaren. Det gäller blymalm i kalksten i centrala USA, samt bly - och zinkimpregnering i sandsten längs bergsträngar i Sverige, till exempel Laisvall. Lösningar kan sänkas från djupa bassänger med sediment från vilka de komprimerades under komprimering.
När de når en porös sten på ett lägre djup staplas metallerna i håligheter i den. Kanske kan reaktioner med organiska rester i berget spela en roll. Kopparskiffer är ett annat exempel på sådana processer, liksom viss mineralisering av uran. En viktig typ av järnmalm, C. fin kristallin kiseldioxid. Några av dessa malmer har bevarats för vår tid i områden med bland annat åldrad berggrund.
Slutligen kan vissa malmer bildas med rent sedimentära processer. Detta kan göras genom att tillåta tidigare bildade malmmineraler genom sin vikt på grund av erosion, transport och sedimentering, och därmed fokusera på vissa tunga mineralhorisonter i sedimentet. Detta hänvisar till guldkornen som finns i tvättguld i floder och bäckar, så de förekommer i guldkroppar i en fast berggrund och uppföddes i vattenhänder, där de gärna samlar på vissa platser där strömningshastigheten är låg.
Malmutredning - att söka efter malm och forskningsföretag letar ständigt efter nya malmresurser i jordskorpan. Det första VILLKORET för en systematisk malmsökning är tillgång till geologiska kartor. I Sverige producerar Sveriges geologiska undersökning SGU, som är en statlig myndighet, kartor över berggrund och jord i olika skalor. Dessutom kunskap och förståelse för hur olika malmer behövs, i vilken geologisk miljö och i vilken typ av bergarter de kan hittas, vilket kan bidra till geologisk forskning.
Malmkroppar på dagen för malmen som passerar idag kan ofta hittas lätt, avviker från utseendet på den omgivande berggrunden, och de flesta sådana malmkroppar har säkert redan upptäckts under århundradena, ofta mer eller mindre av misstag. Om den utgående malmen är täckt av morän eller andra lösa sediment, finns det ofta en geokemisk anomali i form av förhöjda nivåer av olika metaller i de omgivande jordarna, vilket kan detekteras genom systematisk provtagning.I Sverige förde inlandsisen ofta lösa block från malm som finns i moränen, och genom att spåra sådana blocksvansar tillbaka i riktning mot isrörelsen är det ibland möjligt att hitta FAST malm i berget.
Malmer under jordytan, som inte når jordens yta, är svårare att upptäcka. Ofta orsakar de emellertid olika geofysiska anomalier: de är tyngre än de omgivande bergen och orsakar därmed avvikelser i tyngdkraften, de är ofta elektriskt ledande och ger därför olika elektriska anomalier och magnetitjärnmalmer orsakar starka magnetiska anomalier. Därför kan sådana malmer också detekteras med hjälp av olika metoder för geofysisk mätning.
Många malmer är också omgivna av geokemiska avvikelser i den omgivande berggrunden, vilket påverkar flytande heta och metalliska vattenlösningar. Sådana omvandlingszoner kan således vara en viktig ledtråd när man söker efter malm. För att säkert bestämma malmformen, storleken och innehållet i olika metaller är det då nödvändigt att borra flera brunnar, vilket är tidskrävande och dyrt, och därför därför endast utförs när du har säkra avläsningar från andra metoder.
Då kanske testavbrott, och slutligen, en fullständig paus, antingen i Mreeses eller i en underjordisk gruva, om det anses lönsamt. Ed. Malmkroppen, som är långt borta och otillgänglig, kanske inte går sönder på grund av de höga investeringskostnader som byggandet av vägar och annan infrastruktur kommer att medföra. Malm i Sverige Sverige har en lång tradition när det gäller gruvdrift och utvinning av metaller, sedan medeltiden.
Silver från ister och koppar från Falun innebar att betala mycket för kriget för stormakt, och i vår tid var utvinning av järn och andra metaller en av grunden för Sveriges industriella utveckling och ekonomiska välbefinnande. Några av fyndigheterna i landet, som Kiruna, Aitik, Boliden, Laisvall och Falun, är välkända och har eller är viktiga även i ett internationellt perspektiv.