Det finns också få tecken på att aktörer använder sin makt för att försöka stoppa förslaget. De flesta deltagare som upprätthåller en grundinkomst har dock svaga energiresurser, och denna förklaring kan inte helt ignoreras. En annan viktig förklaring är att basinkomsten inte var relaterad till en accepterad politisk fråga. Men den mest uppenbara förklaringen är att basinkomsten är låst i den politiska debatten.
Basinkomsten bryts tydligt med politikens kärna, och de flesta reaktionerna på basinkomsten i den svenska samhällsdebatten är strukturerade från befintlig politik. De som motsätter sig basinkomst diskuterar sällan förslagets fördelar och nackdelar.
Istället, utan ytterligare diskussion, hävdar motståndare helt enkelt att detta är ett dåligt förslag. Samma mönster kan ses i andra nationella offentliga debatter. Mindre abstrakta Svenska populära abstracts i den svenska Medborgarlen - ett Statligt Bidrag som Ges till alla Medborgare Utan Inkomst-eller beteende-HAR VARIT FLITIGT DISKUTERAT i andra AKDEMEMISKA CRETAR at Senarexxr.
Intetsägande Argisten För Medborgarlön Återfinns Atts Detas ett erkännande Å obetalt arbete inom inommemmet, sv sv jämlik fördelning av lönearbete att uppmuntra deltidsarbete, heda till minskad av arbetsleget rehrethate deltidsarbete, veda tills det lighet etradegetgetaregate Bättrat och enklare socialt trygghetssystem eftersom det skett förändringar på arbetsmarknaden t t Field En mer populär abstrakt i den svenska Medborgarlen är ett Statligt Bidrag som Ges till alla Medborgare Utan Inkomst-erleller Behovspr Xxvninghar varit flitigt diskuterat inom akademiska kretsar at Senarexxr.
Intetsägande Dem som f Xnrespr Xnkar Medborgarl xn Finns en stor ideologisk mäklare. Anh xnngare av medborgarl xn finns xnver hela det politiska f xnltet, allt ifr xn nyliberal till socialistiska Hemvist. Beavet Av Medborgarlen Skilger Sig Åt Mellan Olika Feresprokare, män i Den Grundläggande Tanken finns Det Tydligen Något Som jag i Stort Lösa Tilltalar företrädare över Hela Detiska Fältet.
Män Medborgarl XXN har i de flesta Fall inte kommit Upp p XX den Polityka beslutagendan. ETT Policyförslag Kan Sägas vara på den polyska beslutsagendan när viktiga politiska aktörer överväger på att införa det. Reaktionerna mot Medborgarl xn XNR Fr xn Politykt h Xnll ofta h xnrda och mycket kritiska. Huvudsyftet Med Denna Studie är Att Diskutera Varför Medborgarlön Inte Återfinns På den Polytiska beslutsagendan och sverige är fokus för debatten.
På en Generell Teoretisk nivå Handlar det om vilka politiska frågor som får uppmärksamhet på Ändring dagordning och hur policyförändring initieras. Varf XR hamnar vissa policyf xrrslag p XR pogla i Andra Andra Inte? Frågeställningen anknyter ocksÅ innan ett demokratiteoretiskt perspektiv klassisk fråga om tillgång innan och möjligheter att få upp förslag på Averdan.
Målet är oskso Att Göra sv genomgång av Armeryen för och emot medborgarlön. En uppenbar andning så länge det inte deltar i politiken ettf xnrslag inte n XNR beslutssagendan XNR att det XNR d xnligt. Att avg Xrra om ett f xxrslag XR Gott eller Doligt Krever nogon Från av säng Xxmningsgrund. Vad är det? ETT Policyförslag är ott om det är normativt rättfärdigt och empiriskt möjligt.
De Normativa Argenten är uttalanden om hur något bör se ut, där värden som frihet, jämlikhet och rättvisa står i centrum. Empiriska argument är uttalanden om hur saker och ting är och hur man kan förklara eller förstå varför det ut ut som det gör. Avg xnrandet Om ett Policyf Xnrslag xnrr Gott kan Disketras Objekt, men INTE i EN STRIKT MENENING. Genome process av armering och en xaxippenhet att ifr Xaxippa sina egna St xaxillningstaganden kan en objektiv sluts n xaxi.
Vad gäller politiken är att jag inte vet vem som är i fall han var i politiken. MED ANDRA ORS, DETN BER FINNAS POSLUTAGENDAN. Män warfer kahn vi inte s Xnga att Ett Gott Policyf Xnrslag xnrr n xngot som borde genomf xnxr. Det Finns tre Huvudsaker till Detta. För det första är det inom den vetenskapliga diskussionen svårt att utverka så stränga kriterier för det goda policyförslaget att endast ett policyförslag inom ett område framstår som motiverat att genomföra.
Flera olika f Xnrslag, som beskriver Kriterierna f XNR det Goda PolicyArgumentet, kan Vara m Xnjliga. F XNR det Andra XNR Politik n Xngot mer XNN bara en akademisk emergis. Det Demokratiska beslutssystemet efter att ha använt det för att göra det. Det Vetenskapliga perspektivet kan ge en del av bilden, men inte hela. Fr XNN ett demokratiskt perspektiv XNR det ol xnmpligt att h xnvda att det finns ett riktigt argument eller Beslut.
För det tredje kan vi inte haller bortse från att det finns kunskapsformer utöver den vetenskapliga som spelar sv viktig roll för möjligheten att genomföra ett förslag. Män Det kan Finnas Andra Orsaker så länge de inte deltar i politiken ettf xnrslag inte hamnar p XNX beslutagendan.En orsak kan vara att det finns aktörer i samhället med en avancerad maktposition som motsäger förändring, eller att de som förespråkar förändring har svaga energiresurser till sitt förfogande.
En annan orsak kan vara att det politiska förslaget inte är tydligt kopplat till en etablerad politisk fråga. Ett politiskt problem, eftersom inom ramen för politiska möjligheter finns förslag som uppfattas så mycket som möjligt. Bilden av politiska möjligheter bestäms till stor del av framväxten av nuvarande politik. Policyändringar baseras ofta på den nuvarande politiken.
Detta innebär att förslag som skiljer sig centralt från nuvarande politik kan gå utöver de politiska möjligheterna utan att vara ett dåligt politiskt förslag.
Resultatet blir att förslaget blockeras i den politiska debatten eller att det med andra ord inte ens blir någon debatt om förslagets fördelar och nackdelar. Inget av detta leder till uteslutning av varandra. Betraktas medborgarnas lön som ett bra politiskt erbjudande? Svaret är ja. Naturligtvis finns det kritiker och invändningar mot den här tanken, men ingen av dem kan säga att betalande medborgare är normativa eller empiriskt omöjliga.
På regleringsnivå kan betalningen av medborgare motiveras ur två synvinklar. Den första förutsätter att alla i samhället har rätt till en del av samhället. Det andra perspektivet förutsätter att alla människor har rätt att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Avhandlingen diskuterar främst det första perspektivet, eftersom det är mest utvecklat i diskussionen om betalning av medborgare.
Ur denna synvinkel hävdar Philippe Van Parij att jobb bör betraktas som externa resurser och en del av det värde som uppstår från arbete, dvs. den kanske allvarligaste moraliska invändningen mot att betala medborgare är att den bryter mot principen om ömsesidighet. Ömsesidighet innebär att för att få ett ekonomiskt bidrag från staten, om du är frisk, måste du också bidra med något till samhället.
Deltagarna kan förstås på flera sätt, men detta uttrycks vanligtvis som ett lönejobb. Douglas, som grundade den så kallade social credit-rörelsen. Under och efter talet var debatten i huvudsak cool. Men med betydande undantag. Juliet Evandlin Rhys-Williams, en välkänd brittisk författare och politiker, hävdade under denna period att skatte-och bidragssystem bör integreras för att minska bidragsfällor och fattigdom.
Hon kom med begreppet negativ inkomstskatt för att göra det lättare att förklara det. Rhys-Williams tankar förutspår den amerikanska debatten, inte minst bland ekonomer, under och under talet. Debatten i USA involverade ett antal högt respekterade ekonomer, däribland James Tobin, Paul Samuelson och John Kenneth Galbraith. Tillsammans med andra ekonomer skrev de ett dokument eller överklagande till den amerikanska kongressen, där de föreslog en grundinkomst i form av en negativ inkomstskatt, som passerade i representanthuset, men kom till senaten.
Under talet genomfördes också fyra stora negativa inkomstskatteexperiment under ledning av Richard Nixon. Experiment har bland annat visat att mycket få heltidsarbetare arbetade mindre. Det faktum att testerna inte ägde rum var faktiskt förknippat med en ökad skilsmässa i progressiv Seattle [7], vilket visade sig vara felaktigt i efterföljande studier av materialet.
Försöket med en negativ inkomstskatt i Kanada i talet har utvärderats nyligen, och det har visat sig visa många förbättringar. Flera stora medier runt om i världen har märkt allt detta. Men som förväntat var resultatet en tydlig brist på en föreslagen ändring av konstitutionen. Tillägget garanterar dessutom i enlighet med Planen en ovillkorlig grundinkomst för alla medborgare på hög nivå.
Förutom BIEN har ett antal nationella nätverk och organisationer också vuxit upp, till exempel den svenska Basinkomsten.