J.a.olin målningar

Vid tiotalets mitt gör han några av sina allra finaste målningar.

Bj xnrn Collarp, "Day Games", återges i färg på omslaget. Mer information Ola Bilgren tyckte att det var lättare att rita än människor. Människor tog en större plats i bilden, lockade ögonen och väckte frågor tack vare deras närvaro. Fallet var tyst och sattes lätt in i pusslet som utgjorde den färdiga bilden. Med föremål kunde han bilda ytor och kompositioner. Han placerade vanligtvis mänskliga figurer i bildens periferi.

I denna målning är mannen i mitten av bilden, men kvinnan som person och de fantasier som betraktaren har om henne var underordnade de avbildade föremålen.

Jolin målade porträtt, stilleben och stadslandskap, alltid med fokus på att accentuera det han själv kallade för "skönheten" i motivet.

Således är kvinnan vid bordet markerad av den närvarande personen, konstnären satte ögonen på händernas rörelse och en resa till det crusty brödet till munnen. Tyget med det traditionella nätmönstret, som förekommer i flera versioner i hans målningar från dessa år, harmoniserar väl med filten eller kappan på axlarna. Lådorna stiger i ett tetrapen-tomatrött-rött mönster framför bilden. Bilgren uttryckte flera gånger hur hans ambition inte var att rita foto-verkliga bilder av verkligheten, utan bilder som uttryckte tanken på verkligheten.

Han blev själv förvånad över publikens nostalgiska önskan att återvända till mjölkförpackningar eller inredning från barndomen, men de spelar en viktig roll i konsthistorien och i det kulturella sammanhanget. Fallet i Ola Bilgrens målningar väljs alltid med omsorg och fungerar som karaktärernas mening. Mjölkförpackningar kan symbolisera den framgångsrika svenska industrin på den tiden, men hänvisar också till hemstaden Lund, Bilgrens och Tetrapen.

Dess karakteristiska form blir ett tidsdokument, som också kan fungera som en representant för vardagliga tullar och tullar här i mjölklandet. Deras deltagande och målningar skapade Abroar på Baltic exhibition i Malmö. Med vägen till Frankrike stängd bestämde han sig för att stanna i Stockholm, [30] och lyckades få en studiostudio på Fiscargatan 9, [31] i det så kallade "skandalösa huset" [A] nära Katarina kyrka på södra sidan av staden.

I denna lägenhet har han genom åren skapat några av sina mest kända Stockholmsbostäder. Jolene fick sju tusen kronor för målningar, och hemma den kvällen kunde han visa sina föräldrar pengarna från sin första stora försäljning och sade: "Se här, det här är vad som tjänas idag." Jolene tyckte om livet i den danska huvudstaden, det sociala livet var mer spontant än i Stockholm, och människor från olika yrken eller sociala bord blandade sig med varandra på ett sätt som han tyckte om.

I, Jolene åkte på en resa, först till Italien, [39][40] Nordafrika och Spanien för nya internationella upplevelser, och sedan till Indien, Afrika[41] och Västindien. Liksom många andra konstnärer, han målade en tjurfäktning, [40][43] men till skillnad från den starka, och ibland blodiga, sidomassa målad av sin kollega, och stänger Gest vän Adrian-Nilsson Gan, [B] [45] [45] [45 ] skapades lugnt och på ett ordnat sätt, vilket gav honom ett andra smeknamn: elegant Einar Einar, elegant.

Bastugatan har blivit ett slags Montmartre för konst, ett koncept. Etienne är i New York. Utställningen visades på nationell tv i USA. Med födelsen av sin första dotter, Michaela, Indiana,[57] Jolene bosatte sig i ett lugnare liv som far och familjeman.