Den viktigaste av frygierna

Den gränsar till Bithynia i öster, Frigi i sydost, Lydien i söder, Ayonien i sydväst och propontis i norr.

Frygerna (tidigt benämnda "bryger"), var ett indoeuropeiskt folk [1] som möjligen invandrade till västra Anatolien från Makedonien [2] vid slutet av bronsåldern.

I antiken var detta område bebodd av mysiga, Kehs, Ayols, greker och andra grupper av människor. Landet fick sitt namn efter den Trakeologiska gruppen Myso XX, som förmodligen kom hit redan vid f: s tal. Deras härkomst är oklar, men de kan ha, liksom Fryia, invandrat från områdena runt nedre Dunak, ett område som senare blev Moesia. Assyrierna i Mindre Asien kallade Myushki och Playgia, eftersom de två stammarna var svåra att skilja.

Gränsen till Frygien var flytande, och i nordväst anses den ibland tillhöra missionen, ibland inte. Den norra delen av landet kallades av grekerna Malos eller Helestontica, medan den södra delen kallades Major eller pergamon.

Denna nya tolkning av frygiernas religion gör Susanne Berndt-Ersöz i en avhandling vid Stockholms universitet.

De största floderna i de norra delarna var Makestos och dess bifloder Rhyndakos, som båda rinner in i Frygia och som, efter att de splittrats igen, förenades efter Apollonis-Sien cirka 24 km från Propontis. Caicos i söder rinner ut i Tymnos, och därifrån rinner den västerut i Egeiska havet, några kilometer från den viktigaste staden Pergamon i landet. Det finns två betydande sjöar i den norra delen av provinsen, artinia eller apollonism Abulliont Geul och Afnite Manias Geul, som båda har utflöde i Makestos, i första öster och i andra väster.

Under talet, f. det gränsar i öster till Assyrien, och de assyriska kungarna stod på en bra grund, som kallades Mushki. Phrygian försvagades när Kimmer invaderade Anatolien runt F. Mindre frygiska riken bestod under kilogrammet i Anatolien under talet av F. efter Alexanders död F. Även med detta hände det efter artalos III f: s död.